Lundinregeln (24 kap. 19 § IL) anger att ett företag ska beskattas för utdelning på förvärvade andelar i ett annat företag om det inte är uppenbart att det förvärvande företaget med hänsyn till sin näringsverksamhet får ”en tillgång av verkligt och särskilt värde”. Regeln gäller utdelning av medel som fanns hos det utdelande företaget vid förvärvet och som inte motsvarar tillskjutet belopp eller inbetald insats. Eftersom utdelning på näringsbetingade andelar enligt huvudregeln är skattefri är det lätt att förbise att Lundinregeln fortfarande gäller.

Högsta förvaltningsdomstolen avgjorde under år 2010 två fall som gällde tillämpningen av Lundinregeln. Domstolen kom fram till att regeln ska tillämpas på utdelning från ett svenskt bolag men däremot inte vid utdelning från ett nederländskt bolag eftersom det strider mot EU:s moder/dotterbolagsdirektiv.

Finansdepartementet har nu lämnat ett förslag om att Lundinregeln tas bort. Enligt förslaget ska Lundinregeln upphöra att gälla nästa år. Det borde inte finnas något som hindrar att förslaget kan tillämpas retroaktivt fr.o.m. ingången av år 2011.

Finansdepartementet 2011-03-22, PM Slopade Lundinregler m.m.

En bolagsvinst på 100 kr ger ägaren 59 kr kvar i fickan om ägaren tar ut överskottet som utdelning till 20 % skatt. Om ägaren i stället tar ut lön blir det inte mer än 37-52 kr kvar i fickan beroende på om ägaren betalar statlig skatt eller inte. Skillnaden är stor och brytpunkten för när statlig skatt tas ut blir därför mycket viktig. Brytpunkten för år 2010 motsvarar en taxerad förvärvsinkomst på 384 600 kr och för år 2011 drygt 395 000 kr (enligt preliminära beräkningar).

I exemplet får ägaren det bästa utfallet vid utdelning till 20 % skatt, näst bästa utfallet vid lön till kommunalskatt på 32 % och det sämsta utfallet vid lön över brytpunkten till 52 % skatt.

Hur ska man då tänka? Hur mycket lön ska ägaren ta?

Ett par viktiga utgångspunkter är brytpunkten för statlig inkomstskatt och gränsbeloppet på K10:an.

K10-bilagan i deklarationen är viktig. Den avgör hur mycket utdelning ägaren kan lyfta till 20 % skatt. Utrymmet som finns att lyfta utdelning och kapitalvinst till 20 % skatt kallas gränsbelopp och kan beräknas på olika sätt. Alla kan välja att använda en schablonregel som ger ett årligt gränsbelopp om 2,5 inkomstbasbelopp. För utdelning under år 2010 är schablonbeloppet 127 250 kr. Alternativet är att använda en regel som grundar sig på aktiernas anskaffningsvärde och lönesumman i bolaget. För att få använda lönesumman i bolaget för att beräkna gränsbeloppet krävs att delägaren tar ut en viss lön (”lönekravet”). I gengäld kan lönesumman ge mycket stor effekt på gränsbeloppet.

Om företaget har betalat ut löner på 1 000 000 kr och ägaren uppfyller lönekravet ger detta en ökning av gränsbeloppet med 250 000 kr. Redan vid lönesummor på lite drygt 500 000 kr ger denna regel ett högre gränsbelopp än schablonregeln. Det är därför mycket viktigt att planera så att man uppfyller lönekravet, som varierar med storleken på bolagets totala lönesumma. Har ägaren inte uppfyllt lönekravet spelar det ingen roll hur stor lönesumma bolaget har, ägaren får ändå inte utnyttja detta. En god idé är därför att se över det egna löneuttaget innan årsskiftet.

Regeringen föreslår att revision för små bolag ska bli frivillig. Ett aktiebolag ska även fortsättningsvis ha en revisor om bolaget har fler än tre anställda, mer än 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och mer än tre miljoner kronor i omsättning. Kravet på revisor kvarstår om bolaget uppfyller mer än ett av dessa villkor. Reglerna ska gälla från den 1 november 2010.

Gränsvärden för revision

Regeringen har nu lämnat lagrådsremissen om att revision för små privata aktiebolag ska bli frivillig. Revisionsplikten inskränks på motsvarande sätt även för handelsbolag som har juridisk person som delägare samt för utländska filialer. Valmöjligheten står enligt förslaget öppen för dessa bolag om de under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren inte uppfyller minst två av följande värden:

– Mer än 3 anställda,
– Mer än 1,5 miljoner kr i balansomslutning och
– Mer än 3 miljoner kr i nettoomsättning.

Uppfyller bolaget mer än ett av dessa värden ska bolaget ha en auktoriserad eller godkänd revisor. Eftersom de angivna nivåerna ska ha uppfyllts två år i sträck innebär det att nybildade bolag inte behöver ha någon revisor förrän efter två år.

Revisor med särskilda kvalifikationer

Aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, handelsbolag och ideella föreningar ska ha minst en auktoriserad revisor eller godkänd revisor som har avlagt revisorsexamen om de vart och ett av de två senaste två åren uppfyller mer än ett av följande kriterier:

– I genomsnitt fler än 50 anställda,
– Balansomslutning över 40 miljoner kr och
– Nettoomsättning över 80 miljoner kr.

Aktivt val krävs

Ett aktiebolag ska som huvudregel ha minst en kvalificerad revisor. Är bolaget inte revisionspliktigt enligt ovan och vill välja bort revision ska ett beslut om att ändra bolagsordningen och entlediga revisorn fattas på en bolagsstämma. Ändringarna ska anmälas till Bolagsverket och registreras av Bolagsverket senast på räkenskapsårets sista dag för att årsredovisningen för det aktuella räkenskapsåret inte ska behöva vara föremål för revision.

Gränsvärden i årsredovisningslagen

Även det gränsvärde som används för att skilja mellan större och mindre företag i årsredovisningslagen (1995:1554) höjs enligt ovanstående till 50/40/80. Höjningen har betydelse för vilka uppgifter som måste lämnas i företagens årsredovisningar.

Utökade kontrollmöjligheter för Skatteverket

Avslutningsvis föreslås också att Skatteverket ska ha möjlighet att under löpande beskattningsår förelägga ett företag att lämna uppgifter eller visa upp handlingar för kontroll av att viss dokumentationsskyldighet enligt skattelagstiftningen fullgörs. Detta ska garantera kvaliteten på redovisningen i de bolag som väljer bort revision enligt de föreslagna reglerna.

Syftet är att Skatteverket ska kunna göra riktade insatser för att förmå företagen att iaktta reglerna om bokföring. Samtliga företag omfattas av detta förslag, alltså inte bara de som får välja bort revision.

Oförändrad revisionsplikt

Revisionsplikten föreslås bestå för publika aktiebolag, finansiella företag och för stiftelser som är skyldiga att upprätta årsredovisning. Ekonomiska föreningar omfattas inte av det aktuella förslaget om frivillig revision.

Ikraftträdande

Regeringen föreslår att lagen ska träda i kraft den 1 november 2010. Årsredovisningen för det innevarande räkenskapsåret måste dock revideras av revisor.

När en juridisk person förvärvar en fastighet genom exempelvis köp, byte eller partiell fission erläggs stämpelskatt. Skatten är 3 procent av köpeskillingen. För bland annat stiftelser och ideella föreningar är stämpelskatten 1,5 procent av ersättningen. Regeringen föreslår nu att stämpelskatten för juridiska personer som inte är stiftelser och ideella föreningar höjs från 3 till 4,25 procent.

Ändringarna föreslås träda ikraft den 1 januari 2011. Det innebär att den höjda stämpelskatten tas ut på förvärv som görs efter den 31 december 2010.

Kommentar, höjningen medför en högre transaktionskostnad när juridiska personer avyttrar fastigheter. Vår bedömning är att detta gör det ändå mer intressant för juridiska personer att paketera fastigheter i bolag vid överlåtelser.

Ett fåmansföretag hade bedrivit fastighetsförvaltning fram till dess att delägarna avyttrade större delen av sitt aktieinnehav i bolaget till en extern köpare. I målet var frågan hur delägarnas aktieförsäljning skulle beskattas.

En delägare till ett fåmansföretag ska beskattas enligt särskilda regler, de s.k. 3:12-reglerna, om denne har varit verksam i betydande omfattning i företaget. Med ”verksam i betydande omfattning” menas att delägaren har arbetat i bolaget i sådan omfattning att dennes arbetsinsats kan sägas ha stor betydelse för vinstgenereringen i bolaget.

Syftet med 3:12-reglerna är att hindra att inkomster, som har uppstått p.g.a. delägarens arbetsinsats, beskattas som kapitalinkomst. I rättspraxis har begränsade arbetsinsatser i verksamheter med värdepappersförvaltning eller fastighetsförvaltning inte ansetts vara arbetsinsatser med stor betydelse för vinstgenereringen. Vinster i fåmansföretagen har i dessa rättsfall ansetts vara hänförliga till värdeökningen i bolagets tillgångar, inte till delägarens arbetsinsats.

I det nu aktuella rättsfallet var delägarnas arbetsinsats begränsad till strategiska affärsbeslut samt upphandling av tjänster för det tekniska underhållet av fastigheterna. Det löpande underhållet och skötseln hade hyresgästerna ansvarat för. Övrig löpande drift sköttes av en entreprenör. Kammarrätten menade att delägarnas arbetsinsats skulle bedömas utifrån om arbetsinsatsens art och omfattning var normala för att förvalta sådana tillgångar som fastigheter. Delägarnas arbetsinsats ansågs inte gå utöver vad som normalt krävs i en sådan fastighetsförvaltning och deras innehav ansågs därför inte vara kvalificerat. De s.k. 3.12-reglerna var därför inte tillämpliga.

Sammanfattningsvis kan sägas att strategiska beslut kan fattas i ett fåmansföretag, som bedriver fastighetsförvaltning, utan att det i sig innebär att delägarens arbetsinsats ska bedömas ha stor betydelse för vinstgenereringen och därmed att 3:12-reglerna blir tillämpliga. En avstämning med skattejurist bör dock alltid göras i det enskilda fallet.

Om en ”utomstående” i betydande omfattning (minst 30 %) äger del i ett fåmansföretag ska aktierna i företaget inte anses som kvalificerade aktier. De s.k. 3:12-reglerna är då inte tillämpliga på aktierna i företaget. Vid bedömningen ska förhållandena under beskattningsåret och de fem föregående beskattningsåren beaktas.

Ett företag anses ägt av utomstående ”utom till den del det ägs av fysiska personer som äger kvalificerade andelar i företaget”.

Skatterättsnämnden konstaterar att definitionen av utomstående är skriven i presens. Det innebär att en person som äger kvalificerade aktier vid den tidpunkten då bestämmelsen ska tillämpas generellt faller utanför utomståendebegreppet.

Det innebär, enligt nämnden, att en delägare som (under det beskattningsår då bedömningen görs) är verksam i betydande omfattning inte kan anses som utomstående för beskattningsår före det beskattningsår under vilket han har blivit verksam i betydande omfattning.